Regnet öser ner idag.Trots att jag är ledig idag så stör det mig inte så mycket,såvida det inte tänker börja åska förstås.Fast det är på sin höjd irriterande om det inträffar.Nu var det ju dock inte regn och åska som jag hade för avsikt att skriva om.Jag var mer inne på att reflektera över att det är 64 dagar kvar tills det är dags.
Mest har ju våren och sommaren hittills kretsat kring saker som måste göras och en nästan olidligt lång väntan.Nu när det inte är så lång kvar alls,bara en sisådär 9 veckor,så känns det plötsligt lite underligt.Jag har inte alls träffat så mycket vänner,hängt på fester eller tillbringat dagar på en filt i Vasaparken som jag tänkt.Förlåt till alla er som hade velat umgås med mig i sommar.
Vidare funderade jag på saker som jag skulle sakna när jag är där långt borta.Vissa saker som till exempel att vakna på morgonen,i min säng,i mitt rum och höra regnet smattra mot taket eller att dyka upp på Västerås Äventyrssällskap och bli indragen i någon spontan och helt lysande spelomgång.Bara för att jag ville visa på de där små sakerna i vardagen som bara finns där så kom jag inte på fler exempel men det är nog lika bra,annars hade det här inlägget kunnat bli hur långt som helst.
Andra saker som jag nog kommer sakna är,pinsamt nog,mer av en materialistisk karaktär om jag skulle klä det i ord.Då menar jag att jag som exempel kommer att sakna nallebjörnen som sitter på sängen och förmodligen både en och fler av mina böcker.De flesta som känner mig vet att jag är en samlare sedan länge.Jag vill inte påstå att samlandet enbart går ut på att ha en massa saker utan det är lite mer komplicerat än så. Det är hemtrevligt på ett sätt och så är det lite spännande att samla också.Men det som jag tror är kärnan egentligen är att att det är en viss trygghet. Vardagens rutiner och var sak på sin plats skapar ju en viss trygghet eftersom de flesta av oss människor är vanedjur.Jag är nog en av dem och därtill så har jag inte kunnat drömma om att jag en dag faktiskt skulle komma iväg på ett äventyr i denna storlek.För att åka till Japan och vara där längre än två veckor,som de flesta av de där rundturs resorna är på,det är lite mer storslaget än det mesta annat som jag har tagit mig för hittills i livet.Det ger helt sonika mer pirr än ett vanligt karusellåk på Gröna Lund samtidigt som det här pirret börjat infinna sig på daglig basis så ska det också bli väldigt skönt att få komma iväg.På något sätt så tror jag att det blir lite som en nystart och kommer ge mig mycket nytt att tänka på samtidigt som jag kommer kunna reflektera och filosofera över saker som varit på ett annat sätt. Vare sig jag vill det eller ej så kommer mitt perspektiv på tillvaron ändras radikalt och då kan jag lika gärna dra nytta av det menar jag.
Nog om detta pirr, nu tänkte jag rapportera lite "inför resan fix".Förra veckan så passade jag på att klara av de mesta av de bankärenden som var kvar.Nu väntar jag på att 2 nya bankkort skall komma hem i brevlådan.Det är ju inte klokt vad mycket ärenden det har blivit till banken eller mängden papper som fyllts i men det känns värt det nu när det snart är dags.Efter banken var jag in på hos Specsavers och fixade lite nya glasögon.Ett reservpar kunde vara bra att ha tänkte jag plus att nu kommer jag att för första gången få riktiga solglasögon.Jag vill allvarligt talat inte ens föreställa mig hur det skulle varit om jag blivit tvungen att fixa nya glasögon i Tokyo.Jag kom dessutom ihåg att gå in på resebyrån där vi köpt
flygbiljetter och boka vegetarisk mat.Tänk att jag kunde glömma det men så var vi ju in till dem precis innan stängning när vi fixade biljetterna så det blev lite bråttom då.När jag ändå var nere på stan så köpte jag en skrivbok som är tänkt att bli pappersversionen av bloggen i händelse att jag blir utan möjligheter att komma åt dator och internet.Nu när jag skummar igenom det här stycket så känns det lika virrigt som den dagen var när jag (och min kära mor.) hattade omkring i Västerås.Det var en mycket produktiv dag.
Åh,just det,jag mejlade kontaktpersonen på SI,Josefine,och enligt henne så skulle visumpapperna dimpa ner i brevlådan när det är ungefär en månad kvar.Vidare instruktioner skulle följa med papperna men tydligen så ska antingen både jag och papperna alternativt bara papperna till Japanska Ambassaden i Stockholm.Jag hoppas innerligt att det är lika enkelt som det verkade.Nåja,det får jag ta när papperna kommer.Nu tänkte jag bläddra lite mer i den tidning om digital fotografering som jag spontanköpte igår.Den har en stor guide om landskapsfotografering....
Sore de wa,mata ne!
