Skolresa!

Visserligen var resan i fredags men ibland blir det bara inte som man har tänkt sig helt enkelt.Fast ibland blir ibland ganska ofta om man har otur.Fredagen började heller inte så värst lyckligt heller för oss Takadanobaba elever som skulle iväg tidigt.Vi hade ställt klockan på strax före klockan sex på morgonen så vi skulle ha gott om tid att göra oss iordning.Rätt vad det nu är i alla fall när jag ligger i sängen hör jag ett tjut från överslafen där Pillan sover.Klockan är nästan tio över sju på morgonen och bussarna ska gå från Takadanobaba klockan åtta!Klockan har inte ringt! Det tar omkring trettio minuter i alla fall att åka med tågen om man har tur och i alla fall en kvart att gå till stationen.Detta till trots så bestämmer vi oss för att försöka hinna dit i tid.Hastigt hafasade jag på mig lite kläder,stoppade det nödvändigaste i väskan och kastade mig nerför trapporna.Jag vet med mig själv att jag är ganska långsam av mig så jag gick före Pillan och Becca.Jag förväntade mig att bli upphunnen ganska snart men inga yrväder susade förbi mig.När jag väl är på tågen,speciellt när sådan här försening så har jag fokus på en sak: åka tåg och be böner till allt vad gudar heter för att hinna fram i tid.När jag äntligen kommit fram till Takadanobaba så såg jag flera från min skola som väntade vid övergångstället.Då slappnade jag av lite men det tog halva dagen innan adrenalinet klingade av.Dessutom hann jag ju inte äta någon frukost så jag var ganska hyper för att vara mig.Jag fick en hel del fina bilder faktiskt.Vid bussarna skulle vi pricka av oss vid vår klasslärare,fast först kände ingen igen sina lärare.Tänk vilken skillnad det är att se dem i sina privata kläder mot deras "lärarkläder".Oki-sensei är för övrigt väldigt söt i sina vanliga kläder.Han passar jättebra i vinrött.

Efter att ha väntat ett tag ombord på bussarna på eftersläntare,däribland en av kineserna i min klass som sprungit så fort att han sjönk ihop ett tag på första bästa säte innan han gjorde något annat.Notera att nästan alla kineserna bor i studentboendet ovanför vår skola.Han fick en applåd av bussen.Sedan åkte vi buss väldigt länge.Vårt mål var ett område som heter Shosenkyo och som inte ligger så långt från Mt. Fuji.Alla passade på att fotografera Fuji när vi åkte förbi.Tyvärr var det ett besvärligt moln som behagade skymma en del av Fuji.Det enda på hela himlen kändes det som.(Vilket inte är så konstigt egentligen men väldigt irriterande.)Första stoppet var vid en liten by där det fanns fina dammar med koi i och extremt kallt vatten.Fast vattnet var inte så kallt ändå men jag tvivlar inte på att det inte är hälsosamt att dricka det.Bergsvatten gör alla till superhjältar!Lite grann i alla fall.Därefter fick vi åka mera buss längs svindlande krokvägar medan landskapet utanför blev mer och mer kuperat.Jag kan förstå mer och mer varför så liten del av landetär bebyggt.Vid vårt andra stopp fick vi lära oss att göra udon nudlar.Att göra nudlar i sig är inte så svårt men att göra fina nudlar är mycket svårt.En liten tröst var att det var ganska många av kineserna som hade lika stora problem att få till nudeldegen som vi stackars västerlänningar.Det enda jag inte förstått är hur Oki-sensei kunde hinna fotografera allt och alla OCH göra nudlar.Men man kan inte förstå allt här i världen.När vi äntligen hade gjort nudlarna fick vi också äta dem.Jag och min partner(alla arbetade två och två) Jossan hamnade med en massa kineser,en söt koreanska och Oki-sensei.Maten smakade bra men det var ett helsike att få tag i den med pinnarna.Jag brukar vara ganska bra på att äta med pinnar men våra nudlar var ju inte direkt som andra nudlar.Utan hjälp från kineserna hade jag nog inte ens fått något av ner i min skål.Klockan var bortåt två på eftermidagen när vi åt och det kändes att det inte blev någon frukost.Men sedan var humöret på topp.

Med nya krafter tog vi oss glatt an nästa utmaning: vandra längs en led upp till ett fint vattenfall.Det fanns så mycket att fotografera och så snålt om tid att hinna se allt på.På en klippa vid en bro noterade vi att folk satt fast mynt.I en urgröpning längre ner på klippan låg det också mynt.Överallt fanns det mynt där,mest en yens mynt men här och var högre valörer.Önskebrunnar är inte lika häftiga längre,fast jag undrar hur bra det är egentligen med all den där metallen där.Vattenfallet var fint,inte lika högt som Keigon falls men omgivningen var trevligare på något sätt.Innan vi visste ordet av så var vi på väg ner till bussarna igen och skulle åka hem.På hemvägen satt jag bredvid den söta koreanskan som sitter bredvid mig på lektionerna i skolan,Ii-san.Hela tiden pratade vi,så gott det gick.Hon är väldigt mogen för att vara sexton år.Vi pratade mest om skillnaderna mellan Sverige och Korea och en del om Japan.Skolgången i Sverige är rena skämtet om man jämför med Korea,där kan vi snacka tuffa tag.Redan på mellanstadiet går de i skolan till klockan sex på kvällen och har prov därefter.Att inte sträva efter perfekta skolresultat finns inte på kartan.

Mycket trötta och mycket glada kom vi hem några timmar senare än beräknat men vi hade haft en fin dag trots den knackiga starten.Mig gjorde det inget att större delen av dagen spenderades ombord på en buss.Då och då satt vi svenskar och sjöng julsånger och disneylåtar och gjorde en massa annat bus såklart.Jag köpte med mig lite traditionellt godis och bjöd japanerna hemma på guesthouset på.Det var gjort av vad Naomi kallade japansk peppar och lite andra saker.Jag tyckte det var ganska gott och som det mesta av det traditionella godiset så hade det rolig konsistens.Inte helt olikt seg marmelad.Hyresvärden Aki tyckte sådär om godiset men då fick han (kärleksfulla) bannor av Naomi,för jag hade ju varit så snäll och köpt med present hem.Ja se folket här på guesthouset,de är bra mysiga.<3

それでわ、またねええ~

Alla vill till Nikko!

Hejsan hoppsan! Halva november har redan passerat utan att säga något till mig om saken.Mycket dålig stil av den må jag då säga.Jag vet mycket väl att jag har fyllt år också utan att ha bloggat om det.Ni kan läsa om det på Pillans blogg om ni inte redan har gjort det.Tack så mycket för alla hälsningar!Nu i veckan kom också ett paket från mamma med en massa saltlakris och choklad.Det var mycket uppskattat.TACK<3
Tyvärr är det snart slut på det ett och halvt kilo saltlakris du skickade.Nåväl. ^_^

Igår var vi till Nikko igen för att göra ett nytt försök att titta på höstlöven och även lite vattenfall.Den här gången gick det mycket bättre för oss.Först hade vi lite otur med vädret men vi hade paraplyer med oss så vi klarade oss ganska bra.Även om undertecknads fötter var blöta under i stort sett hela dagen.Förutom att titta på träd så var vi runt i bland annat en trädgård som låg runt ett museeum.Jag fotade en del i trädgården men man fick inte fotografera inne i museeumet för det kunde skada föremålen.Till exempel fanns det sidenskriftrullar som man målat otroligt invecklade motiv på.Rullen måste ha varit flera meter lång och även om vi bara fick se kanske trettio centimeter av den så misstänker jag att hela rullen är lika vackert målad.Det fanns också orginaldokument på nya lagar,lotus sutror och diverse andra föremål.

Därefter gick vi vidare till Tokugawa templet och även Tokugawas grav.Mycket mäktig syn faktiskt.Alla byggnader var rikt utsmyckade med sniderier och målade i rött och guld.Ett märkligare inslag var de nästan oändligt långa rader med stora tunnor med sake och annan sprit som offrats till gudarna.Vägen upp till graven var en evighet av långa och branta stentrappor där trappstegen var hur höga som helst.Lite skönt var det ändå att det inte vara var vi utlänningar som var lite trötta efter att ha klättrat upp.Alldeles innan man gick upp till graven så fanns det en dryckes automat med bara grönt te.Saken är den att vi skämtat på vägen till Nikko om att det förmodligen fanns en automat uppe vid graven.Däremot så var den ju som sagt bara fylld med grönt te,vi hoppades på att det var en artighets gest.Vi gick inte in i Tokugawas sommar residens trots att det var lika stort som ett mindre hotell.Vi hade annat att hinna med innan dess att solen gick ner.

Del två av vår plan för dagen var att åka ännu högre upp för att titta på vattenfallen.Fast inte vilket fattenfall som helst utan Kegon falls.Det tog sin tid att åka buss dit upp och vägen var precis som den brukar vara högt upp.-serpentinig.Detta till trots var det flera gånger som bussen blev omkörd av bilar i hög hastighet.Tyvärr satt vi på fel sida för att fotografera landskapet.Nu kändes det ganska förståerligt varför man inte bebyggt mer av landet.

Det var väldigt fint vid vattenfallet även om man inte kunde komma så nära det.Visserligen åkte några ner med hissen för att titta närmare men jag kunde klara mig utan den extra titten.Alla vi som inte åkte ner gick till en souvernir shop istället.Det finns vissa saker man kan förstå att man kan hitta i en souvernishop och andra saker som man bara inte gör det.Till och med Hello Kitty fanns med på ett hörn i form av olika småsaker medan hon kramade av en figur föreställande Kegon falls fallet.Jag köpte ett paket med jordgubbsmochi och ett litet mobilsmycke föreställande Stich som kramar om en jordgubbe.Jordgubbar är lite av en symbol för Nikko.Vilket inte jag har något emot.Mochi är förresten ett slags godis som består av knådat ris som är segt och klistrigt och som man ofta fyller med något gott.När de andra kommit upp igen började vi röra oss i riktning mot Chuzenji sjön för att en i gruppen,Jimmy har velat se den sjön sedan han kom till Japan.Nu hade vi dessutom sådan tur att vi kom till sjön precis när solen började gå ner så det blev väldigt fina bilder.Just då,ståendes där vid strandkanten i solnedgången så var det ett sådant där ögonblick som man aldrig kommer glömma bort.

Sedan tänkte vi försöka hitta något varmt att äta men till slut delade vi på oss eftersom vi inte kunde komma överrens om var vi skulle äta.Pillan,jag,Jimmy och Simon gick in på en liten kinesisk restaurang där de bland annat hade Ninja Ramen Soup.Nu var det ingen av oss som vågare oss på att äta den men bara att den fanns på menyn roade oss mycket.Pillan åt ett set med grillad fisk fångad i sjön vi nyss varit ut och tittat på med diverse tillbehör,Simon åt curry ris,Jimmy åt ramen och jag åt en varm udon nudelsoppa med tempura grönsaker i.Det var en jättesöt liten flicka som sprang omkring i en rosa kimono.Ett tag vill säga innan den åkte av.Barn och kläder liksom.När vi ätit färdigt så hörde de andra av sig och de hade åkt ner till Nikko igen.Då kom vi lite snabbt fram till att vi lika gärna kunde passa på att bada onsen när vi ändå var där uppe.Onsen är en naturlig varm källa med mineralhaltigt vatten.Till slut hittade vi en onsen och det kostade 1000 yen vilket blir runt 70 svenska kronor och det kan jag leva med.Man får inte ha badkläder på sig i onsens eftersom det smutsar ner vattnet och dessutom ska man skrubba sig helt ren innan man får gå ner i vattnet.Längs väggarna fanns det duschslangar och pallar där man kunde sitta och tvätta av sig.Vattnet var härligt skönt och kändes mjuk och man märkte på en gång att huden blev len.Vi njöt otroligt mycket.Delvis har man saknar att bada badkar men idag var det lika mycket att den vinande vinden till slut fått en lite halvfrusen.Mycket trötta och mycket lyckliga begav vi oss sedan hem.Tågresan hem var väl ett kapitel för sig i och med att det tog en evighet men hem kom vi.

Sore dewa,mata nee~

Long time no see!

När blev det den fjärde november? Det bara hände utan att någon talade om det för mig.Eller jo jag har vetat om att dagarna har passerat och att jag inte skrivit så mycket som jag kanske borde men om det är någon tröst så är det mången kväll jag spenderat nere i allmänrummet och studerat.Till vilken nytta det var får vi alla svar på när jag fått tillbaka proven som jag skrev idag.Överlag så gick det nog ganska bra.Det är väl kanjiprovet som kanske kunde varit bättre.Jag har inte hittat ett bra sätt att lära in kanji ännu men det är bara att kämpa på! Yosh! Annars så har det varit en hel del förkylningar här på boendet både Pillan och Rebecca har varit nere men jag stretar emot så mycket jag kan.

Naturligtvis är det ju nästan inte helg här om vi inte åker på utflykt och denna gång åkte vi till hamnstaden Yokohama.Det tog en liten stund men i gengäld så kunde vi åka samma tåg hela vägen.Vi började med att gå till ett jättestort shoppingcenter där vi bland annat passerade hulahula flickor som dansade på en scen och såg att här och var förberedde man för att plocka fram julpynt.Här i Japan så julpyntar affärerna vid första november.Helt galet men så är det.Sedan är allt bortplockat den tjugofemte december.Inne i det här centret så gick vi till en butik som var inget mindre än ett pokemon center.Flera av svenskarna som vi umgås med är passionerade pokemonälskare och ja,det var ju rena julafton.Jag var lika exalterad,för det var inga dåligt grejer som fanns därinne.Särskilt gosedjurs avdelningen var riktigt trevlig.Här finns i princip varenda pokemon som gosedjur och i olika storlekar och olika temadräkter.I butiken var det en massa småbarn,deras föräldrar och så vi,ett gäng fullvuxna västerlänningar som av allt att dömma hade lika roligt som småbarnen.Det hela slutade med att jag köpte ett litet pokemongosedjur,en Piplup för den som är intresserad.

Därefter vandrade vi till en lika trevlig butik,Jump shop,det vill säga en butik som säljer merchandise från serier som är med i tidningen Shounen Jump.Rena paradiset för mig som blivit helt såld på One Piece med andra ord.Det var nära att det kunde slutat med att jag blivit väldigt fattig men med mod i barm knatade jag ut med en metallnyckelring föreställande huvudkaraktärernas piratmärke.Den fäste jag kvickt i väskan,den pinglar lite när man går.Den tycker jag mycket om.<3

I Yokohama finns det också en fin nöjespark där vi bland annat invaderade en spelarkad.Dock orkade jag mig inte på att spela något spel men det var mycket (o)ljud och ljus överallt.Därutöver fanns det fotoautomater som man kunde ha mycket roligt med.Naturligtvis knökade vi in oss alla sju i en automat och hade oss.Det blev ganska trevliga kort.Några japaner tittade lite konstigt när en hord av västerlänningar ramlade ut ur en automat skrattandes.Inget konstigt när svenskarna är i farten.Vi passade på att åka lite bergochdalbana innan vi gick ner mot själva hamnen.Vi orkade inte åka det jättestora pariserhjulet.Vi tänkte vara snälla och låta de japanska kärleksparen ha en fridsam tur i lugn och ro.

I hamnen stötte vi på en matmarknad.Oavsett vart vi beger oss,vilken tid eller helg det är så lyckas Pillan och jag så gott som alltid hamna på en matmarknad.Den låg utanför gamla magasinshus som idag är små shoppinghus.Bland annat fanns det en Lush butik där.Totallt har jag nu hittat tre Lush butiker här i Japan.Lite roligt i och med att jag bunkrade vissa Lushprodukter och tog med hit.Nåja,då ska jag väl klara mig då.Vid en glassbar så smakade vi på något som hette mont blanc och det är som en speciell sorts fransk topping på glass ungefär.Jag köpte en med pumpa och caramell smak.Den var god och när jag köpte den så sa de Happy Halloween i kassan.Japaner är för söta.

Vi fortsatte vårt hamnstrosande och nu började det skymma på allvar och alla ljusen tändas.Vårt mål var stora piren och påvägen så fotade vi en massa.Mest blev det bildet på pariserhjulet som lös i alla möjliga färger.Ute på piren blåste det lite kallt men det var ändå en ganska varm kväll för att vara slutet på oktober.Att se Yokohama i kvällsmörkret upplyst av en krevad av neonfärger var väldigt magiskt.Det är väldigt svårt att beskriva känslan att av att se det men som exempel kan jag ju ta att det var åtskilliga tonåringar som kysstes längs piren.Lite som att vara femton och vara ute på date med sin första pojkvän en kväll i oktober på en pir i Yokohama.Fast det blev ni nog inte klokare av.Rätt vad det var så blev vi så gott som anfallna av ett amatörfotografsällskap som skulle fotografera staden.Vi flyttade lydigt på oss,här är det lite störst kamera får bästa platsen.Dessutom hade vi ett till stop att göra innan vi skulle åka hem.-Chinatown.

Yokohamas chinatown är inte bara det största i Japan utan en av de största i hela världen.Där kan man verkligen snacka att det var "chinatown" stämmning.Hela stadsdelen var som hämtad ur en kung fu film.Plus en massa krimskrams till både rimliga och astronomiska priser.Jag köpte ett litet mobilsmycke som föreställer en persikosötsak som man äter när man firar det kinesiska nyåret.Jag är inte helt säker men den är ganska söt i alla fall,trots att den fastnar överallt.Så gott som vid vartenda gauthörn stod det försäljare och sålde rostade kastanjer.Lite som på Vattendraget där de säljer mandlar.Här är det dock kastanjer som regerar.Dock kom jag mig inte för att provsmaka men det kan jag ta en annan gång.Alla ville vi tillbaka dit igen.Jimmy som vi träffat där hemma innan han åkte till Japan i våras köpte sig ett hanko,en japansk stämpel med sitt japanska namn på.Nu får ju inte utlänningar använda sådana hankos i Japan så det är lite synd men det är en fin minnessak.Väl hemma i Warabi senare så gick några av oss iväg och åt på Yoshinoya.Där kom Pillan på att hennes lilla pokemon Pichu kunde sitta i hennes urringning.Det var en och annan japan som vände sig om efter henne när vi gick hem sedan.Jag drog slutsatsen till att det måste vara ett mycket potentialt raggningsknep om man filar lite på det.

Annars den här veckan så har vi träffat två kompisar som var på besök i Japan.Peter och Suzi bor annars i USA men Peter var tidigare medlem i samma spelförening som Pillan och jag är med i.Det är ganska coolt.Vi möttes upp i Ueno på förmiddagen och gick runt lite i en park där.Bland annat tittade vi på ett konstprojekt som var en stor buddah sydd av avlagda kläder.Sedan drog vi vidare till Akibahara (elektronik destriktet) och tittade runt lite.Vi pratade en massa under den lilla stund vi hann träffas,Pillan och jag skulle vidare till skolan och de skulle på lunchmöte innan de skulle åka till flygplatsen.Mycket mysigt i vilket fall!

Idag hade vi som sagt prov på det vi gjort hittills och prov på våra första kanjis.Vi får se hur det går men jag tror inte jag var alltför dålig i alla fall.Efter skolan så åkte jag och Pillan och några fler till Shinjuku och köpte böcker.Nu har jag en bok som förklarar grammatiken i min skolbok på engelska och en bok som påstår sig underlätta inlärandet av kanjis.Nu ska här pluggas! Eftersom vi hade haft prov idag och allmänt för att pigga upp humöret så köpte vi munkar på Krispy Kreme Dougnuts.Vi fick varsin gratis munk för vi väntat så länge i kö.Säkert hela fem minuter.Vi köpte ett stort sett med munkar och delade på.Det var gott men väldigt sött och jag tror inte jag gör om det på ett bra tag.Men så är det ju ett tag tills det är prov igen så.

Sore de wa,Mata nee~