Det stora uppehållet

Högst upp i denna post ser ni nu en bild föreställande en dammvippa.Jag har inte tagit bilden själv utan jag har helt ärligt googlat fram den.Det kändes som en passande bild till detta inlägg,som mest kommer att handla om att damma av den här bloggen.Jag insåg väl till slut att det inte kunde fortsätta såhär. Senaste inlägget var alltså onsdagen den 25:e november 2009.I fall ni skulle missat vilket det är idag, vilket står högst upp, så är det i alla fall lördagen den 26:e mars 2011.
(Konstpaus för reflektion.) Nu undrar ni säkert ”Hur blev det så?” och det ska ni veta kära läsare,det undrar jag också. Men jag kan ju berätta lite vad som hände där i slutet av 2009.

Då under hösten 2009 så åkte ju jag och Pernilla Elander som bekant till Japan med syfte att studera japanska och prova på något annat nu när vi äntligen blivit sådär lagom vuxna att göra något häftigt.Till att börja med så delade vi rum med varandra och Pernilla var väldigt snäll och lät mig låna hennes laptop för att uppdatera dels min blogg,dels för att hålla kontakten med den närmaste familjen via Skype.(Hyvers!)Men vi insåg ju efter ett tag att det är ganska bökigt att dela rum så vi beslutade oss att flytta till enskilda rum någonstans där i slutet på novem början på december 2009.Vilket ju också gjorde att jag bara lånade Pernillas laptop till att göra det allra nödvändigaste,som att kolla mejlen och så vidare.Men när jag till slut kom iväg för att köpa mig en egen laptop,så fick jag lite problem då också.Min nuvarande laptop är alltså köpt i Japan och är helt på japanska.(Att jag kan skriva på svenska beror på att jag laddat ner språkstöd för svenska till datorn.)Därför tog det mig ytterligare några veckor innan jag börjat klara av att göra det mest basläggande sakerna med laptopen.

Parallellt under den här tiden så hade vi också fint besök från Sverige av Wictoria.(Nej,inte kronprinsessan men nästan lika fint.)Så det blev inte mycket tid till att sitta vid datorn.När det så väl drog sig mot jul där i december så hade vi våra första terminsprov och det var en ganska nervös upplevelse.Vi hade blivit duktigt skrämda med att om vi inte fick bra resultat på proven,så skulle vi få lov att gå om. Följden blev att vi studerade ganska flitigt.Efter att med nöd och näppe överlevt det så väntade ungefär samma julstress som är så vanligt förekommande hemma i Sverige.Vi tidigare lade vår stora julmiddag så att alla skulle kunna vara med,även de som skulle åka hem till Sverige över lovet.Därtill hade vi ett gäng mycket trevliga och roliga norskar som förgyllde julen.Jag måste,mycket pinsamt,tillstå att jag inte är så bra på att förstå norska när det talas,jag är relativt bra på att läsa det dock.Förlåt Norge!

Julen är ju helt klart ett speciellt kapitel för oss i Sverige,men det är ingenting uppemot vad nyåret är här i asien.Då måste jag tillägga att här i mina krokar så skjuts det dessutom inte en endaste raket.På tv istället för diktläsning från Skansen,så kunde vi beskåda direktsändningar från olika tempel där munkarna bad böner,skrev heliga tecken och ringde i några av de största klockorna jag någonsin sett! Krävdes runt 20 man för att dra i klockrepet.Ni kan ju föreställa er vilket ljud en sådan klocka skapar.En halveter från klockan,sisådär precis så att han inte fick den på sig,satt en munk och läste böner.Han behöver förmodligen hörapparat.

Då har vi kommit så långt som till början på 2010.Det året inledde jag med att skaffa Facebook.(Fick inte gå ifrån datorn innan jag skapat mig ett konto.)Trots att jag aldrig,varken då eller nu,blivit fast för något av spelen,så kan ni nog förstå att det tog en del tid i anspråk det också.Så kom skolstarten där också på ett hörn.Vi informerades om att alla skulle skriva och framföra tal,på japanska.Men inte nog med det så skulle alla klasser utse en klassrepresentant som skulle framföra sitt tal inför fyra språkskolor.Nu behövde jag aldrig oroa mig för att bli vald,(Det året.)men fortfarande krävdes det ju en del övning inför framträdandet inför klassen.Innan allt detta var överstökat så hade vi kommit en god bit påväg till vårlovet.Det hände väl inget sådär av större intresse för er att läsa om så vi kan hoppa direkt till vårlovet.

Under vårlovet så slog jag mig ihop med ett gäng härliga svenskar som kom i januari 2010.(Ja,och så var det ju brasilianen också.)Vi drog på mini-resa till Kyoto,Nara och Osaka.Några av de mest klassiska valfärdsplatserna för turister.Men det hade jag tänkt avhandla vi ett senare tillfälle.Våren var väldigt kall 2010 kan jag tillägga.Så mitt guesthouses ”körsbärsblomsskådningspicknick” blev en ganska frysande upplevelse.Till och med de picknickar och grillpartyn som kom efter det var ganska kalla.Någonstans här så böt vi lärare i skolan och jag fick en samling ganska stränga lärare.För att klara av att möta deras krav så pluggade jag ganska mycket under den här tiden.Särskilt en av dem tyckte mycket om att hota med att om man inte förstod så kunde man ju alltid gå om.Det som blev en ljuspunkt i vardagen då var en japan vid namn Yusuke.(Uttalas INTE som Jysk Bäddlager.)Vi började dejta i slutet på maj 2010 och vi håller ihop fortfarande.(Detta kommer också att avhandlas vid ett senare tillfälle ifall intresse från er läsare finns.)Efter vår kommer sommar och det är inte alls särskilt angenämnt här i Japan.Luftfuktigheten är hög och till råga på allt så var 2010 något slags rekordår vad gäller värme.Den behagade dessutom börja en månad tidigare än vanligt och höll i sig lika långt in på hösten som den vanligtvis gör.Det fanns helt klart bara en sak att göra.Fly till Sverige över det korta sommarlovet.De första dagarna sov jag mest och utöver det så var det en del att ta itu med efter att ha varit borta i nästan ett år.Jag fick inte tid över till bloggen då heller med andra ord.Så kom ju också dagen då jag skulle resa tillbaka till Japan och fick lov att lämna svala,sköna Sverige.Jag hann inte mer än tillbaka till Japan så började skolan och det var full rulle från start.

Man började prata om att hösten var påväg trots att värmen var den samma.Efter flera månader av att konstant gå omkring i en bastu började det bli lite för mycket liksom.Men i alla fall,i och med höstens antågande så började vi förbereda oss dels på vinterns stora händelse.JLPT-Japanese Language Proficiency Test.Det är ett prov som är avsett att mäta provtagarens språkliga nivå i japanska.Kanske kan liknas lite vid nationellt prov i svenska.Utöver det så var vi också tvugna att bestämma oss för vad vi skulle ta oss till komman de vår.Här i Japan börjar ju skolår och även företag nyrekryterar som flitigast under våren.Jag bestämde mig för att söka till en utbildning på en skola som hör till samma koncern som min språkskola gör.Jag kom in på en utbildning som ungefär blir ”internationell business” på begripligt språk för er.Det blev en ganska hektisk höst 2010 också med andra ord.När så ännu en jul kom,så väntade ännu ett styrkeprov,julmiddagen.Det blev en speciell dag och som jag tänkte skriva om en annan gång i fall intresse finns.Såklart kom sedan ännu en spektakulär nyårsnatt och i och med det så har vi tagit oss hela vägen till 2011.Skolstarten följde samma mönster som året innan,det vill säga med ännu en taltävling.Fast iår så blev den ännu större.De allra flesta av oss svenskar (som jag umgås med) satt lite i samma båt med att vi ville skriva ett bra tal och vi ville få bra betyg på muntliga men vi var väl sådär intresserade av att bli valda till den stora tävlingen,trots utlovade fina priser.Jag kanske ska påpeka lite tydligare att även om man inte skulle delta i stora tävlingen så skulle ändå talet man gjorde inför klassen utgöra i stort sett hela vårterminens muntliga betyg.Nu var ju inte min klass särskilt flitig någonstans men det har väl att göra med att vi var tre stycken som inte var kineser.Kineserna på vår språkskola har inte gjort sig kända för att prata mycket japanska eller för att lära känna elever av andra nationaliteter.De valde mig,trots att de flesta sov på bänkarna.Lärarna tyckte visserligen också att jag borde representera klassen men i slutändan så avböjde jag detta.Nog för att jag gjorde ett rätt bra framträdande inför klassen,men det är inte samma sak att sedan gå ut på en stor scen och hålla samma tal inför sisådär 1000 (tusen!) personer.Då blir plötsligt prat om toaletter och sommarvärme ganska fånigt och småpinsamt.Mer om denna tävling tänkte jag skriva om senare.

Så kom ju det sig också att vi som skulle sluta på skolan och sedan antingen åka hem till respektive hemländer eller fortsätta vidare till andra skolor hux flux skulle sluta tidigare än de andra eleverna.Det blev starten på ungefär 2 veckors intensivt kostymletande för min del.Det är inte lätt att vara västerlänning i Japan när man ska shoppa kläder säger jag er.Vi hade i alla fall vår ganska småpampiga avslutningsceremoni den 9:e mars 2011.Efter den så firade vi naturligtvis med en liten pubrunda.Allt rörande detta tänkte jag ta upp senare i ett separat inlägg.(Återkommande fras inte sant?)

Nu börjar jag närma mig dagens datum med stormsteg.För inte var det väl någon som missade att det varit en stor jordbävning här i Japan?Det här ämnet är också i sig alldeles för komplicerat för att ta upp i detta inlägg,så det tar jag också separat.Jag mår bra och har mat och jod-gurgelvatten.

Till sist måste jag konstatera att detta inlägg blev väldigt långt,till och med längre än jag trodde från början.Kontentan är ändå att först blev jag utan datortillgång som sedan följdes av att jag och min japanska dator hade problem med att kommunicera med varandra.Efter det så besvärades jag av dåligt samvete på grund av att uppdateringen fått sig en knäck.Därför ville jag vänta med att skriva tills jag hade något spektakulärt att skriva om.Utöver det så har jag skrivit för Sevalla Nytt,inget på sistone dock då jag har haft total idetorka om vad jag skulle skriva om,samt att jag hållit mig en del på Facebook.Särskilt efter den där jordbävningen.

Jag ska försöka hålla liv i den från och med nu och efterposta intressanta saker som hänt under ”det stora uppehållet”.Ursäkta det långa maratoninlägget men det ger en ungefärlig bild av det hela.

Er korrespondent i Japan,fröken Tekanna.